Imorgon söndag är det val i Turkiet och det ser ut att bli jämt mellan kandidaterna. Erdoğan regeringsparti AKP ställs mot en samlad opposition med CHP-ledaren Kemal Kilicdaroglu i spetsen. Oppositionen vågar hoppas på seger och ett turkiskt regeringsskifte kan få konsekvenser för Sveriges Nato-ansökan.   

Recep Tayyip Erdoğan grundade Rättvise- och utvecklingspartiet (AKP) 2001 och var Turkiets premiärminister mellan 2003 fram till dess att han tillträdde som turkisk president i augusti 2014. Erdoğan förde till en början Turkiet i en mer liberal riktning. Hans regering genomförde flera demokratiska reformer, tog stora steg mot att närma sig turkiskt EU-medlemskap och avskaffade restriktioner för yttrandefrihet och press.

Under Erdoğans senare mandatperioder har han däremot utvecklat landet till att bli allt mer auktoritärt. Journalister har fängslats, minoriteters rättigheter minskat, demokratiska initiativ dragits tillbaka och närmandet till EU avstannat. Han har dessutom ökat sina egna maktbefogenheter och låtit upprätta ett enormt presidentpalats åt sig själv i huvudstaden Ankara.

Erdoğan har styrt Turkiet i 20 år, nu ställs han inför sin kanske största politiska utmaning.

En länge splittrad politisk opposition har nu samlats bakom ett gemensamt mål: att besegra och ta makten från Erdoğan. Koalitionens frontnamn, 74-åriga Kemal Kilicdaroglu, ledare för det socialdemokratiska och EU-vänliga CHP-partiet. Han leder en koalition som består sex partier, bland dessa finns flera mindre utbrytarpartier från Erdoğans eget regeringsparti.

Opinionsmätningar spår en jämn match under morgondagens val och för tillfället ligger oppositionen snäppet före presidenten som under den senaste tiden förlorat väljarstöd.  Övertaget får oppositionsledaren Kilicdaroglu att känna segervittringar.

En anledning till Erdoğans försämrade opinionssiffror är statens hantering av jordbävningskrisen i februari i år. Över 50 000 människor miste livet och överlevande i de drabbade områdena menar att staten gjorde för lite och agerade för sent vilket gjorde att många som kunde räddas istället dog. Människor som tvingades lämna sina hem i de förstörda städerna återvänder nu för att rösta i morgondagens val. Nyligen meddelade Erdoğan att lönerna för statligt anställda kommer öka med 45%, huruvida detta kommer påverka opinionen återstår att se.

Turkiet har under lång tid bromsat Sveriges Nato-ansökan. Erdoğans regering har bland annat anklagat Sverige för att skydda terrorister och Rasmus Paludans koranbränningar har upprört många turkar. Men ett regeringsskifte kan få goda konsekvenser för Sveriges Nato-ansökan. En ny turkisk regering under ledning av Kilicdaroglu siktar mot att omstrukturera Turkiets utrikespolitik och arbeta för närmare relationer till väst och EU. Kilicdaroglus utrikespolitiska rådgivare, Unal Cevikös sa till SVT att han har förhoppningar att en ny regering kan godkänna Sveriges ansökan till toppmötet i Vilnius i juli i år men att det är mycket ont om tid för detta och att mer behöver göras.

Författare

Lukas Marklund
+ posts

Relaterat innehåll